när orden inte räcker till

som f.d. hockeyfantast känner jag mig låg ikväll.

även om jag inte har brunnit för HV71 så har Stefan Liv alltid varit en respektabel spelare och en målis att lägga på minnet.

hur kan ett helt lag försvinna bara sådär?

helt obegripligt.
en tragedi.

tappar greppet?

gaaaaash! plugget har tagit över mitt liv. det är helt absurt. sitter på föreläsning två eller fyra timmar, pluggar tre, fyra timmar själv i universitetsbiblioteket och spenderar hela kvällarna med att läsa tjockisboken eller renskriva anteckningar. snälla någon, banka lite vett i skallen på mig! befria mig! jag håller på att bli överbelastad. var tog de rimliga proportionerna vägen? eller är det helt enkelt såhär det ska vara varje dag till januari? (förutom på fredagkväll för då ska vi till OSCAR och spela BEZZERWIZZER: Party edition) ......så att säga.

det är okej att känna


torsdag

känner mig helt plötsligt så himla trött på allting. som om ingenting är som det ska. orkade inte ens dra och torsdagsfika med mina vänner idag, att ligga i sängen och kolla på eva&adam kändes mer lockande. har sovit fyra timmar i eftermiddag. fattar inte?

(...)

ikväll ska jag (utan inbördes ordning)

1. bestämma outfits inför photoshooten imorgon... klockan 10.12 tuffar tåget ner till Malmö.
2. baka!!!! 
3. börja läsa in kurslitteraturen (fick paketet från adlibris idag, ingen återvändo. dock har de fortfarande inte dragit några pengar, fattar ej???)




listigt

en sån här trevlig liten lista kan funka bra för att få igång bloggen och bloggnadet. knyckte den av hanapee, som btw är en av de bästa, roligaste bloggarna jag vet. hon lyckas liksom vara både sarkastisk, humoristisk och smart i sin blogg. jag vill också att folk ska skatta när de läser min blogg. men jag har en tendens att istället bli alldeles för seriös och allvarlig, använder bloggen för att ventilera mig ungefär. jaja, humor går ju inte att tvinga fram. jag får väl ses som torr och allvarsam här i bloggen.

BRUKAR DU KOMMA I TID:
jag strävar efter det iallafall. ibland är jag lite väl tidsoptimistisk, typ när jag ska köra bil i stan? och ibland sviker bussarna mig. men annars så är det oftare jag som får stå och vänta på folk än tvärtom.


HAR DU BRA KONDITION:
aldrig. sen jag lade innebandyklubben på hyllan för två år sedan har jag blivit så förslappad. blev anfådd och riktigt drööööp av svett när jag klippte gräset i lördags liksom. nu får jag liksom inte ens den dagliga motionen genom att gå katedralsbacken eller till kristineberg. gymkort vore kanske en bra investering....?


NÄR BLEV DU FOTAD SENAST:

när jag var på astrid lindgrens värld i torsdags med mamma och hennes arbetskamrat med två barn (4 & 2 år gamla). kröp in i de minimala kajsa kavat-husen och fastnade i dörröppningen... vad gör man inte för att barnen (och de vuxna......) ska få sig ett gott skratt? har ej sett bilderna, vill ej se bilderna....


HUR KÄNNER DU DIG NU:
megamofantiskt (!!) trött. har sovit dåligt de senaste nätterna, ALLDELES för mycket att tänka på. synd att man liksom inte kan klä av sig och lägga undan alla tankar över nätterna, som man gör med sina kläder liksom. vaknar jag klockan 08 med en viktig och svår tanke i huvudet är jag körd. då går det inte att somna om. känner mig liksom psykiskt trött också, heeeelt utmattad.


VANLIGASTE FÄRG PÅ DINA KLÄDER:
svart och vit.


KAN DU LAGA MAT:
ja. tre rätter. men liksom, jag har förmågan att följa ett recept och få det att smaka som det ska (oftast iallafall). att köket ser ut som ett bombnedslag när jag försökt mig på någon avancerad rätt (typ korv stroganoff.........) kan vi ju bortse från.


VAD PLUGGAR DU:
en maaastig grundkurs i historia, 30 hp.


BLIR DU BRA PÅ KORT:
nä. möjligtvis om jag tar dem själv, och möjligvis om jag verkligen anstränger mig. men när jag chillar ser jag förjävlig ut, hahaha.


NÄR OCH VARFÖR GRÄT DU SENAST:
igår kväll, för att livet kändes svårt och hårt.


VAR DET PINSAMT ATT SVARA PÅ DET:
nädå. jag var dock inte så detaljerad som jag verkligen hade kunnat vara.


HADE DU EN BRA KVÄLL IGÅR:
verkligen INTE.


DIN FAVORITDRYCK PÅ MORGONEN:
äppeljuice.


ÄR DU NYTTIG:
aldrig. har liksom ätit chips och dip till kvällsmat idag?????? detta plus min obefintliga träning kommer inte sluta väl....

HAR DU NÅGONSIN HAFT NÅGOT JOBB:
sommarjobb på kyrkogården under två somrar. slitit, långtråkigt, enformigt ogräsrensarjobb, men med roliga arbetskamrater och bra lön. helt klart värt det.


ÄR DU BLYG:
ja, med folk jag inte känner är blyg mitt andra namn. vet liksom inte vad man ska prata om....?


VILKEN TID GICK DU UPP IDAG:
9-tiden kanske.


VILKET TV-SPEL SPELADE DU SENAST?
Sonic i lördags. jag var sjukt grym (i mina drömmar)


VILKET TV-SPEL ÄR DITT FAVORITSPEL?
typ Mario, Sonic, Wario Ware - sånt där man inte behöver tänka så mycket.


HUR MYCKET KRÄVS FÖR ATT DU SKA BLI FULL?
mycket. förutom när jag ätit dåligt, då kickar det till desto snabbare.


HAR DU SPYTT OFFENTLIGT?
nej!!!! :))) förutom på bussen under en körresa till göteborg i sexan (åksjuka...)


JAG SOVER:
som bäst då jag sett ett vänneravsnitt innan.


VAD SA DU SENAST?
minns ej, hejdå till Oscar? har nog inte pratat med någon sen jag kom hem.......... what, låter ju helt tragiskt?


VAR DU PÅ FESTIVAL I SOMRAS?
jajamen, Hurricane. min första festival någonsin. kände mig awesome som började min festivalbana i Tyskland, haha. och tillbaks ska vi, nästa år!!!


VEM RINGER DU NÄR DU ÄR ARG/LEDSEN?:
Matilda.


VAD SKULLE DU BEHÖVA NU:
sova. äta riktig mat. plugga.


HAR DU SNYGGA SKOR:
har typ inga skor? haha, nej men, är verkligen ingen skomänniska. klarar mig fint med mina tre par converse. dock måste jag nämna att jag investerade i ett par drömboots den här sommaren. de får dock stå så fint i hallen och vänta på kallade tider.


VAD VAR DET FÖRSTA DU SA I MORSE:
euuuughh.


HAR DU SOVIT I DIN EGEN SÄNG INATT:
japp.


HAR NÅGON ANNAN SOVIT I DIN SÄNG I NATT:
nädå. skööönt.


HAR DU KÖRKORT:
jajamensan! *stolt som en tupp*


ÄR DU ENSAM NU:
egentligen ja, men inte bildligt sätt. för jag har världens bästa vänner som gör att jag inte känner mig så ensam :)))))

VAD SER DU FRAM EMOT MEST DENNA VECKA?
Malmö på fredag.


bezzerwizzer

idag ploppade CSN-bidraget in på kontot. oerhört efterlängtat! men när jag kollade min internetbank upptäckte jag även att jag fått tillbaka pengarna för fyra av mina kursböcker. dessutom har de inte skickats. paniken???? behöver i synnerhet en av dem helst idag, och beställde dem för över en vecka sen. adlibris, svik mig inte nuuuuuuu.

själva dagen har jag spenderat hos Oscar. det var sjukt länge sen vi umgicks bara vi, efterlängtat! vi lagade pannkakor, catchade up, kollade på HIMYM, spelade Bezzerwizzer samt kom på hur man kan spejsa till det spelet på en förfest. hehehe, alkohol + allmänbildningsfrågor = jag i mitt esse? vi får väl se.

måndag

åh, det gick ju sådär med mitt bloggande. har liksom inte fått in det i mina datorrutiner än tror jag. eller så har jag inte haft något viktigt att skriva om.

nu har jag massa viktigheter att berätta. idag blev jag en stor tjej och började plugga på universitet. kände mig så liten och så bortkommen, det var en helt annan grej än att börja gymnasiet. då hade man ju åtminstone de flesta kompisarna på samma skola och kunde utbyta ord i korridorerna osv. nu känner jag INGEN. och dessutom, studiemängden är BRUTAL. fattar inte hur så mycket information ska in i lillhjärnan på så kort tid? det är absurt. när vi hade historiaprov i gymnasiet skulle man läsa in sisådär 40 sidor i Perspektiv på historien A. till min första tenta består kurslitteraturen av åtta böcker. ÅTTA, varav två på engelska. jag kan inte ens engelska ordentligt. panik-panik-panik.

måste även berätta om min historiaklass. den består av:
85 % lärarstudenter.
70 % snygga killar.
10 % trettiplussare
1 styck trevlig tjej i min ålder.
1 styck jobbig kille som pratar alldeles för mycket.
1 styck norsk.
....inte så konstigt att jag kände mig bortkommen och missplacerad va?????

men man vänjer sig väl. som alltid.

(...)

den här kvällen har varit helt upponer. vad händer med världen just nu? vad händer med mig?
jag har nog mest sömn- och matbrist.

att försöka förstå.

imorgon börjar skolan. utan MIG. vad händer?!?!?!!

nej just det, jag har växt upp, blivit stor och mogen (...?), tagit studenten och fått ett alldeles eget liv att bestämma över. mmmh. eftersom jag egentligen tycker om skolan så ska jag (naturligtvis, trots mina "höhöh, jag tänker iallafall inte börja plugga direkt") börja plugga historia om en vecka eller så. idag köpte jag studentlitteratur för 990 kronor. NIOHUNDRANITTIO SPÄNN! det är mycket pengar. jag börjar redan förstå uttrycket "fattig student", och det säger väl rätt så mycket... återigen - vad händer?!?!?!!?

insiktens stund är kommen. jag ska inte tillbaka till katedral imorgon. jag ska inte stöta på välbekanta ansikten och träffa gamla lärare och hata skolmaten och sitta i aulan som en taggad trea eller rutinerad tvåa eller pissrädd etta. katedral väntar inte på mig. jag kan inte längre logga in på kärnhuset. när man inser allt detta blir man skraj. "VAR SKA JAG NU TA VÄGEN RÅ???", "varför lämnade du mig katedral????". men sen inser man att det inte var katedral som lämnade mig, utan jag som lämnade katedral. och sen inser man att pissrädslan man hade första dagen i ettan gick över till en rutinkänsla i tvåan som gick över till ett enormt tagg i trean. och att komma tillbaka till katedral nu, efter att ha upplevt den tredje årskursen och studentveckan, skulle vara en besvikelse. för tagget och förväntan man hade i trean har även den utvecklats, och nu gått över till en besynnerlig, ny känsla av frihet. en ovan, skrämmande men också härlig känsla och framför allt, en känsla som inte hör till en gymnasieelev. tagget i trean var trots allt inte bara en förväntan inför alla studentfester och studentveckan, utan också en förväntan för det som skulle komma efteråt.

jag lämnade katedral för jag var redo för livet utanför Sveriges bästa gymnasieskola. man kan inte gå som gymnasieelev hela livet.

(...men imorgon när jag vaknar och inser att mina småbröder gått upp okristet tidigt, käkat frulle och åkt iväg till sina respektive skolor medan jag legat kvar i sängen och sovit kommer förmodligen känslan tillbaks - vad händer?!?)

553 dagar senare...

i 553 dagar har den här bloggen legat i idé. ett kort tag efter jag skrev det senaste inlägget blev jag dumpad, körd i botten och fick kämpa för att ta mig tillbaka. först var det en kamp att kunna resa sig upp ur sängen eller se en teleborgsbuss utan att ta till lipen, men senare blev det mer en kamp att hitta tillbaka till mig själv. vem var jag före honom? vem ÄR jag UTAN honom? vem ÄR jag över huvud taget? att det var en 553 dagar lång kamp är nog ändå en lögn, för jag hittade inte mig själv idag. men det var idag jag fick tillbaka lusten att blogga.

så här är jag - den hittills bästa upplagan av mig själv!

A POETIC ROMANCE

A thing of beauty is a joy for ever:
Its loveliness increases; it will never
Pass into nothingness; but still will keep
A bower quiet for us, and a sleep
Full of sweet dreams, and health, and quiet breathing.
Therefore, on every morrow, are we wreathing
A flowery band to bind us to the earth,
Spite of despondence, of the inhuman dearth
Of noble natures, of the gloomy days,
Of all the unhealthy and o'er-darkened ways
Made for our searching: yes, in spite of all,
Some shape of beauty moves away the pall
From our dark spirits. Such the sun, the moon,
Trees old and young, sprouting a shady boon
For simple sheep; and such are daffodils
With the green world they live in; and clear rills
That for themselves a cooling covert make
'Gainst the hot season; the mid forest brake,
Rich with a sprinkling of fair musk-rose blooms:
And such too is the grandeur of the dooms
We have imagined for the mighty dead;
All lovely tales that we have heard or read:
An endless fountain of immortal drink,
Pouring unto us from the heaven's brink.

Nor do we merely feel these essences
For one short hour; no, even as the trees
That whisper round a temple become soon
Dear as the temple's self, so does the moon,
The passion poesy, glories infinite,
Haunt us till they become a cheering light
Unto our souls, and bound to us so fast,
That, whether there be shine, or gloom o'ercast;
They always must be with us, or we die.

puss

tack för att du vill vara min.


torsdag åh åh torsdag

vem har ägnat cirka en hel torsdagskväll åt en ENSIDIG uppsats om filmen Troja? EN SIDA. FYRA TIMMAR. jag måste bara: GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH.
(kan ju också tillägga att jag vet ytterst otroligt lite om Iliaden och Odysséen och PUSS på Ramin som gav mig lite hjälp på vägen och PUSS på wikipedia, min trogna följeslagare genom alla dessa år. amen)
hur skitdålig den än är så är den nu utskriven och nu tänker jag faktiskt duscha och sen tänker jag faktiskt sova. ska inte snooza 45 minuter imorgon. dock SKA jag orientera OCH vänta TVÅ timmar på en TJUGO minuter lång mentorstid (vår nya gulliga mentor som kommer från universitetet gillar RUTINER).
men, på kvällen väntar DISCOBOWLING! HALLELUJAH MOMENT

v. 38

varit glad, varit överlycklig, dansat hem, bestämt mig, tvekat, ångrat mig, stannat, velat, kännt mig kluven, sårat vänner, missat för mycket i alla ämnen, haft ångest, haft ännu mer ångest, slutat tänka, chansat, litat på magkänslan (shit), stannat hos de jag trodde jag hatade och insett att jag inte alls hatat dem, pratat och simmat med dem, festat med dem, varit lite löjligt skadeglad och NU är jag lycklig igen. det känns så rätt, så rätt.



mitten

kommer aldrig mer kunna använda ordet beslutsångest då jag inte vet jag ska ha på mig på fest... riktig beslutsångest handlar inte om simpla vardagliga bekymmer.

LJUS

tisdagskväll, borde skriva en ambitiös och fin uppsats om ministermötet i Växjö men istället sitter jag och skriver ett ambitiöst och fint blogginlägg. snart ska jag träna innebandy för första gången på två veckor, har varit riktigt risig och är inte speciellt frisk nu heller, men måste börja träna så smått inför seriepremiären den 3 oktober.

har just klämt cirka 50 g marabou för att FIIIRA (jag kommer alltid på dåliga anledningar att få äta godis, dålig dålig DÅLIG) att jag får byta KLASS. NO MORE SP08D, JIHAAAAAAAAAAA! om jag nu inte får för mig att jag vill gå kvar, ska testa c-klassen imorgon, men risken att jag inte skulle trivas där är väl så gott som obefintlig. nu ska mitt liv ta en helvändning, så är det bara!

och uppdateringen här har väl inte varit speciellt bra heller, har haft för mycket surrande i huvudet för att få ner något vettigt. väldigt mycket har hänt, väldigt mycket har jag inte en aning om hur jag ska lösa, får hoppas på att bli klarare i hjärnan så jag får något utrett.

tja, en sak är iallafall säker, att en del människor betyder mer än man tror.

RSS 2.0